Sekulära åsikter

Undersökningsteorin om opinionsbildning om varför människor har olika åsikter om konfessionella friskolor är relaterad till studiens politiska Psykologi. Där kan både tänkande-kognition-och känslor - anknytning-påverka opinionsbildningen. Politisk psykologi är bland annat varför människor tänker annorlunda och känner annorlunda om samma fenomen, så att de har motsatta åsikter.

Politisk psykologi studerar vad som kallas kognitiva etiketter. De hjälper människor att relatera till informationen som finns runt dem, Zaller; pris, bland annat identiteten hos en person med vänster eller höger i politiken kan vara en sådan kognitiv etikett. Kognitiva etiketter kan hjälpa en person att förstå vad en policy är, vad som kan glömmas bort eller vad som är värt att notera för att avgöra om ett erbjudande är bra eller dåligt.

Människor kan sedan jämföra olika politiska förslag med en kognitiv etikett. En sådan kognitiv etikett kan vara en persons identitet som vänster-eller högerväljare. Tanken är att identiteten som vänsterväljare gör någon mer tveksam till friskolor religiösa som andra än vad gäller högerväljare. Om det var en identitet som vänster eller höger som användes ensam som en kognitiv etikett för att bestämma åsikter om religiösa Fria Skolor, borde vi förvänta oss att endast sådana indikatorer skulle vara förknippade med åsikten att i konfessionella Fria Skolor.

Men inte alla människor använder samma typ av kognitiva etiketter när de bildar åsikter om religiösa Fria Skolor. Inledning Det noterades att konfessionella friskolor kan associeras med både politisk ideologi och religion. Det är rimligt att anta att religiöst engagerade människor är mer benägna att använda en religiös kognitiv etikett än för ett stort antal sekulära människor som istället använder andra kognitiva etiketter som vänster - höger ideologi för att se hur Zaller agerar politiskt otillräckligt, fastän, utan Forskning visar att känslor - anknytning - är viktigt för väljarna att genomföra Redlawsk politiska handlingar utan känslor, politiken stannar.

Vissa kan innehålla positiva och negativa känslor om religion. Människor som har positiva känslor för religion bör stödja sekulära åsikter Fria Skolor i större utsträckning än vid negativa känslor för religion. Diskussionen om religiösa friskolor och etnisk segregation och det faktum att Sverigedemokraterna vill förbjuda skolor utan muslimer kan också vara en annan indikator på att svensk politik har förändrats.

Från det faktum att ekonomiska frågor dominerade bildandet av politiska åsikter ökade libertarianiska och auktoritära värderingar i svensk politik såväl som i hela Europa. Libertarian värden är baserade på 24, 9 Nr. Flanagan och Lee; Gustavssons auktoritära värderingar är istället en önskan att skapa en nationell gemenskap med kraftigt minskad invandring, med tydliga myndigheter och traditionella normer, samt hårda straff för dem som bryter mot dessa myndigheter och normer, Kitchett; Flanagan och Lee; Madde påpekar mycket att dessa värden har samma betydelse för att rösta i de senaste valen som den ekonomiska politiken för vänster-höger Norris och Inglehart; Dalton; Hagevi a.

Religion, i den utsträckning som begreppet är förknippat med Islam och Haji-muslimer, kan vara förknippat med en positiv syn på multikulturalism och en libertarianisk bedömning, eller en mer negativ syn på invandring och religion förknippad med auktoritära värderingar. I den utsträckning som libertarianiska eller auktoritära värderingar används som en kognitiv etikett, bör personer med övervägande auktoritära värderingar tenderar att vara mer kritiska till bekännelser än detta fall är för mer dominerande libertarianiska värderingar.

Data och exploateringsdata från Survey Institute, Linneus University, används för att studera bildandet av åsikter i Fria Skolor av bekännelser. Undersökningsuppgifterna samlas in under hösten, från och med veckan efter riksdagsvalet i år. Undersökningen syftade till ett representativt urval av svenska vuxenår. Antalet respondenter var mänskligt, vilket stod för 47 procent av alla individer i valet av Hagevi-variabeln för att studera åsikter om konfessionella skolor, en fråga som ingick i batteriet i undersökningsområdet inom parentes, vilket indikerar hur svaren kodades i regressionsanalysen, se nedan.

Oberoende variabler av religiöst engagemang studeras med vanan att delta i tillbedjan. Siffrorna inom parentes anger hur svaren kodades i regressionsanalysen, se nedan, och motsvarar det minsta antalet gudstjänstbesök inom 12 månader, vilket indikeras av svaret. I den första analysen av förhållandet delades respondenterna in i vanliga kyrkobesökare, de som svarar att de deltar i Worsy en gång i månaden, de som sällan gör sådana besök, de som deltar i gudstjänster, Journal, 9 Nr.

Så ofta som en gång den här månaden, och de som aldrig deltar är de värsta som inte har svarat på tiden. Detta ändrar stödet för konfessionella Fria Skolor till något för dem i den mellersta kategorin på omfattningen av religiösa känslor. De som svarade på mycket bra erbjudanden ökade med 1 procent, vilket också är fallet för dem som svarade på dåliga erbjudanden.

Denna förändring anses vara mycket blygsam, medan värdet av att få fler respondenter i analysen anses vara mycket positivt, eftersom det ökar den statistiska säkerheten som ett resultat. I den första analysen av förhållandet, de som svarade att de hade övervägande negativa känslor om religion klassificerades som negativa på skalan, sekulära åsikter som svarade att de hade övervägande positiva känslor om religion på skalan klassificerades som positiva, medan andra klassificeras som ingen.

För att utforska överväganden baserade på politisk ideologi undersöks subjektiva vänsterrättigheter och libertarianiska och auktoritära värderingar. Var skulle du placera dig själv på en sådan vänster-höger? De ingår inte i undersökningen nedan. Ingen ytterligare bearbetning har utförts, delvis för att det finns relativt få av dem. I den inledande relationsanalysen har de som svarade att de förblir i politiken de som svarade på skalan klassificerades som till vänster, de som svarade att de är till höger om politiken på skalan klassificerades som höger, medan de som svarade att de är i mitten de som korsade 5 på skalan, de klassificeras som ett centrum.

Därefter kommer stöd för libertarianiska och auktoritära värderingar att undersökas genom ett konstruerat index för att mäta libertarianen. Detta index är baserat på fyra enkätfrågor i alla frågor, svararen kunde ge svar på en gradskala där de olika polerna i skalan fick representera frihet och auktoritära värden. Dessutom var det möjligt att avge vet att det inte finns något svar, vilket anses vara en bortfall.

Var skulle du sätta nationell suveränitet på globaliseringens skala? Vissa tror att de som avviker från majoritetens normer bör anpassa sig till dem, medan vissa tror att de som avviker från majoriteten bör tillåtas göra det. Var skulle du placera skalan anpassa-komma in i avvikelsen? Var skulle du placera dig själv på skalan av en gemensam kultur-multikulturalism?

Var skulle du sätta dig på kriminalvårdsskalan-straff för brottslingar? För att bygga upp omfattningen av den libertarianiska auktoritära dimensionen sammanfattades svarssvaren och delades in i fyra frågor. Således, i skalan som gick från auktoritär 0 till libertarian i analysen av den ursprungliga attityden, finns det de som svarade att de har övervägande auktoritära värden för dem vars indexpoäng är under 5, klassificerade som auktoritära, de som svarade att de är övervägande libertarian, vars poäng De med ett index över 5 klassificeras som frihet, medan andra klassificeras som blandade värden, de vars indexpoäng är 5.

Genom att ta hänsyn till frihet och auktoritära värderingar i analyserna får studien information om sambandet mellan åsikter om konfessionella friskolor och dessa värderingar. Vissa kanske undrar om andra faktorer kan påverka deras egen pedagogiska erfarenhet. Ansökan innehåller en analys av förhållandet mellan åsikter om religiösa friskolor och utbildningsnivåer, vilket visar ett mycket svagt förhållande.

Därför är det osannolikt att erfarenheten av olika utbildningsnivåer kommer att påverka yttrandet från religiösa Fria Skolor. Analytisk strategi resultatrapporten börjar med att granska yttrandet från förslaget att förbjuda religiösa friskolor, följt av en analys av förhållandet mellan detta yttrande och oberoende variabler. I denna del rapporteras en bråkdel av procentsatsen efter Tillbedjan, om känslor om religion, en subjektiv vänsterposition och libertarianiska och auktoritära värderingar.

Därefter utförs många OLS-regressionsanalyser, som tar hänsyn till delningen mellan de oberoende variablerna i studien och yttrandet från Fria Skolor av religiösa religiösa skolor. För att underlätta jämförelser mellan kraften från de oberoende variablerna är standardiserade regressionskoefficienter som går från 0 inte en anslutning till 1 idealförhållande.

Motsvarande analys utfördes också med icke-standardiserade regressionskoefficienter. En sådan analys ger samma slutsatser som i denna artikel. Studien om samutvecklingens inverkan på synen på religiösa friskolor är särskilt intressant ur libertarianska och auktoritära värderingar, liksom den subjektiva vänster-högerpositionen. Under lång tid har den subjektiva vänster-högerskalan dominerat den subjektiva höger-höger scale.As nämnd i teoriavsnittet har svensk politik, liksom europeisk politik, förändrats under de senaste decennierna på grund av den ökande betydelsen av libertarianiska och auktoritära värderingar.

Det innebar också att vissa människor tar hänsyn till libertarianiska och auktoritära värden när de sätter sig i tidningen "vänster höger Skala", 9 Nr 1 27 Magnus Haji Haji a. den korrekta positionen bland de oberoende variablerna studerade deras förhållande till religiösa friskolors åsikt. När dessa två variabler inkluderas samtidigt i regressionsmodellen betyder det att de subjektiva vänster-högerpositionerna blir mer inriktade på ekonomisk politik.

Istället ses den libertarianiska och auktoritära mästarens syn på religiösa Fria Skolor med en libertarianisk auktoritär dimension. Resultat detta avsnitt presenterar först synpunkter på förslaget att förbjuda religiösa friskolor, följt av en analys av förhållandet, följt av en analys som tar hänsyn till den gemensamma kontrollen mellan konsekvenserna av dyrkan, en känsla av religion, libertarian och auktoritära värden, och en subjektiv vänster-höger position med tanke på religiösa friskolor.

Yttrande över förbud mot religiösa friskolor Tabell 1 visar fördelningen av svaret i enkäten om förslaget att förbjuda religiösa friskolor. Tabell 1. Ett mycket bra erbjudande 45 är ett ganska bra erbjudande 22 är varken eller 18 är ett ganska dåligt erbjudande 10 är ett mycket dåligt erbjudande 5 är summan av procenten av respondenterna. Den stora majoriteten av den svenska befolkningen hävdar att detta är ett allmänt förbud mot religiösa friskolor.

Andelen som tycker att förslaget om att förbjuda alla religiösa friskolor är mycket eller ganska bra är 67 procent, och andelen som tycker att förslaget är ganska eller mycket dåligt är 15 procent. För att klargöra tabellen är det bara de som svarade att förbud mot alla fria religiösa skolor är ett mycket bra förslag, och de som anser att detta förslag är dåligt, som svarade mycket eller ganska dåligt.

Eftersom det finns en så stor andel som svarade att förbud mot alla fria religiösa skolor är ett mycket bra förslag, rapporteras detta svar, medan en relativt liten andel som svarade rättvist och ett mycket dåligt förslag kombinerades för att säkerställa analysens säkerhet med en ökning av nettokoincidenser som påverkar fördelningen av svaret mindre.

Ju oftare någon deltar i dyrkan regelbundet, desto större är avståndet från förbudet mot religiösa Fria Skolor. Det är bland dem som aldrig deltar i gudstjänst som majoriteten anser att detta är ett mycket bra förslag att förbjuda alla religiösa friskolor. Tabell 2. Står för flera procent av variablerna. Bland dem som har negativa känslor för religion är det majoriteten som tycker att detta erbjudande är mycket bra, medan det finns en mindre andel som tycker att förlaget är mycket bra bland dem som har positiva känslor för religion.

Detta är dock inte överväldigande stöd för religiösa friskolor bland dem som har positiva känslor för religion: 29 procent tycker att det allmänna förbudet är mycket bra och 27 procent tycker att förbuden är dåliga. Det verkar också som om politiska ståndpunkter är kopplade till åsikter om religiösa friskolor. Medan personer med auktoritära värderingar har starkt stöd för att förbjuda religiösa friskolor, är stödet för ett totalförbud något lägre bland personer med libertarianiska värderingar.

Liksom med känslor om religion är skillnaderna mellan människor med auktoritära och fria värderingar mindre när det gäller det direkta avståndet från det totala förbudet mot religiösa friskolor. Den subjektiva positionen för vänster-höger är också relaterad till yttrandet från Fria Skolor av religiösa religiösa skolor. Sekulära åsikter är dock inte ett linjärt förhållande, utan ett krökt linjärt förhållande.

Det är de som passar till vänster och långt till höger som ger starkast stöd för ett totalförbud mot religiösa friskolor, medan stödet minskar något bland dem i mitten och bland dem som antingen något till vänster och höger. Återigen är skillnaderna mellan respondenterna mindre när det gäller avstånd från det totala förbudet mot religiösa friskolor. Undersökningens Journal, 9 Nr 1 29 Magnus Hagevi analys, som tar hänsyn till regressionsanalysen av effektsamfarieringen från variablerna för studiens oberoende, redovisas i tabell 3.

Den representerar steg där olika variabler ingår i olika modeller. Den första modellen omfattar endast gudstjänstbesök, den andra modellen innehåller också en känsla av religion, och den fullständiga tredje modellen innehåller också politiska variabler av libertarian-akandoritära dimensioner och subjektiv vänster-höger position. Genom att studera modeller som inkluderar olika variabler är det möjligt att notera förändringar i effekten av en variabel och därmed dra slutsatser om SAMFARIERING.

Tabell 3. Påverkan på yttrandet om förslaget att förbjuda alla religiösa skolor standardiserade OLS regressionskoefficienter.Även om effekten är betydande är den måttlig eftersom den bara förklarar en av tjugo olika ståndpunkter för förslaget att förbjuda alla religiösa friskolor. Detta kan ses genom att undersöka den förklarade variansen för modell 1, som är 0,05, se värde R2.

Modell 2 omfattar både tillbedjan och en känsla av religion. Både tillbedjan och en känsla av religion har en betydande inverkan på religiösa friskolor. Människor som har negativa känslor för religion tenderar att stödja ett fullständigt förbud mot religiösa friskolor i större utsträckning än vad som är fallet för människor som är mer positiva till religion. Effekten av en känsla av religion är mycket stark, medan effekten av dyrkan är svagare i Modell 2 jämfört med modell 1.

Följaktligen är sekulär humanism också ateistisk eller agnostisk. Uppfattning om verkligheten: Sekulära humanister tror att världen verkligen existerar utanför vårt medvetande, att det är möjligt att få kunskap om denna värld och att vi bör basera vår uppfattning om verkligheten på saker som kan utforskas. Humanister tror att myter och andra berättelser kan ge oss en uppfattning om vad det innebär att vara människa, men det kan vara fel och farligt att ta dem bokstavligt.

Grunden för värderingar: Sekulära humanister tror att alla människor har rätt till största möjliga frihet, så länge det inte går utöver andras rättigheter, inklusive kommande generationer och mänskligheten som helhet. Humanismen bekräftar demokrati och mänsklig utveckling och vill bygga ett samhälle baserat på oberoende, ansvarsfulla, samarbetsvilliga människor.

Sekulär humanism har inga dogmer och kräver inte en enda person. För att vara humanist behöver du inte läsa något specifikt eller göra något specifikt - det finns inga speciella böcker att läsa, speciella ritualer att utföra eller speciella möten att hålla. Du behöver inte speciella kläder eller undvika speciell mat. Humanism är en sekulär syn på livet. Det antas att människan är en del av naturen, född fri och lika i värdighet och rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.

Humanister tror att det inte finns någon förutbestämd mening i livet. Vi kan alla hitta mening och betydelse i våra egna liv.; Genom individuell reflektion, sociala interaktioner och den rika kultur som mänskligheten har skapat genom vetenskap, filosofi och konst. Humanister försvarar rationellt tänkande. Kritiska frågor, informerade resonemang och vetenskapliga metoder är våra bästa verktyg för att uppnå tillförlitlig kunskap om världen.

Humanismen kräver en kritisk fråga om alla tankar och åsikter, inklusive våra egna. Vi bör leta efter de bästa argumenten och sträva efter att förändra oss när vi verkar ha fel. Yttrandefriheten är avgörande för att testa åsikter i öppen debatt. Humanister tror att demokrati, rättssamhället och mänskliga rättigheter är centrala, rationellt motiverade värden. Vi är en del av samhället och ansvarar för våra medmänniskor och miljön, både lokalt och globalt.

Vi måste se till att vår planet är förberedd för sekulära åsikter generationer. Humanismen arbetar för jämlikhet för alla. Humanister försvarar religionsfrihet och rätten för alla människor att välja sin egen syn på livet. Staten bör vara sekulär och inte ge någon åsikt om livet av några speciella privilegier.