Bästa argument för kärnkraft

Imre: fortsättningen av kärnkraften kommer att bli mer lönsam, även om vi måste bygga nya reaktorer. Vi har en fungerande infrastruktur och teknisk kunskap inom it. Dessutom ger det tillförlitlig och stor energi för industrin - och industrin är grunden för en god social ekonomi. Stefan: Det skulle vara dyrare att använda kärnkraft, där priserna ständigt är konstanta.

I vindkraftsindustrin sjunker priserna och kapaciteten har fördubblats på några år. Just nu är vindkraft och kärnkraft ungefär lika dyra per kilowatt. Men då räknar man inte med säkerhetshantering och avfallshantering i kostnaden för kärnkraft. Vilka är riskerna med kärnkraft? Imre: Tredje generationens kärnkraftverk, som byggs i Finland, är för närvarande mycket säkrare än i Harrisburg, olyckan som inträffade då kommer inte att hända idag.

Och vi kan inte jämföra kärnkraften i Tjernobyl - vi kan inte jämföra-att reaktorn inte uppfyller västerländska säkerhetsstandarder. Stefan: det finns fyra risker: kulavfall - det måste inkapslas från biosfären i minst 25 år innan det upphör att vara radioaktivt. Vad händer om det finns en spricka i jordskorpan? Detta är ett ansvar som vi skickar till kommande generationer.

Och om det händer kommer det att bli en katastrof för både människor och ekonomin. Det finns inga försäkringsbolag som ens vill försäkra ett kärnkraftverk. Många länder runt om i världen vill få tillgång till kärnenergi för att utveckla en effektiv och miljövänlig industri. Men om du har denna kunskap tar det bara några månader innan du kan göra ett vapen. Sverige kommer nu att dela med sig av vår energiteknik i tredje världen, och då har vi ett ansvar att göra den säker.

IMRE: när det gäller avfallslagring, så i Sverige är det helt säkert - avfall är inkapslat i fyrfaldiga säkerhetsbarriärer. Dessutom kommer de nya reaktorerna att generera betydligt mindre avfall. Vill du bo nära ett kärnkraftverk? Imre: ja, absolut, jag jobbade på Studsvik. Kärnkraftverk ger också jobb för många. Åtta, de äldsta reaktorerna avbröts som direkta konsekvenser av olyckan, och i juni samma år beslutade det tyska parlamentet att avsluta all kärnkraft samtidigt som en stark expansion av förnybar energi, som står för cirka 42 procent av den tyska elproduktionen.

Tyskland är bästa argument för kärnkraft fortfarande beroende av sin koleldade energi, vilket gör det svårt för landet att uppnå sina koldioxidminskningsmål. Trots detta har kärnkraftsavveckling fått stöd bland tyskarna. I en ny undersökning är 60 procent av landets befolkning engagerad i landets beslut att stänga all kärnkraft till slutet, medan 17 procent säger att de vill behålla kärnkraften.

Den 11 mars inträffade en jordbävning som utlöste en tsunami och ledde bästa argument för kärnkraft en kärnkraftsolycka i Fukushima, Japan. En bild från den förstörda reaktorbyggnaden. Bild: TT Fukushima-olyckan i Japan i mars ledde till en våg av motstånd mot kärnkraft runt om i världen. Bland annat har Tyskland beslutat att stänga av all kärnkraft i bilden: något minskat stöd för den svenska uppgörelsen av Getty Image även i Sverige är majoriteten för uppgörelsen, även om andelen inte sjönk något förra året.

Enligt en SOM-undersökning från Göteborgs universitet, som mäter svenskarnas syn på en rad frågor, sa 52 procent att de vill stoppa kärnkraften. Motsvarande siffra var 58 procent. Att stödet för tillbakadragande har försvagats hänger ihop med klimatfrågan och att kärnkraften återigen har flöt som en politisk fråga - det har startat en debatt om klimatrelaterad kärnkraft.

Under valrörelsen genomfördes den bland annat av Kristdemokraternas Ebba Bush Tor, säger Seren Holmberg, seniorforskare vid Som-institutet vid Göteborgs universitet och som länge följt åsikter i energifrågor. Under IPCC: s internationella klimatpanel, en rapport, med scenarier för att begränsa jordens temperaturökning till 1,5 grader. I några av dem har IPCC beräknat ökad kärnkraft för att uppnå klimatmålet.

Om avvecklingsstödet fortsätter att minska vågar inte Seren Holmberg spekulera. Hittills är det de enstaka kärnkraftsförespråkarna som har varit tunga i debatten. Kärnkraft - för och emot argumenten om kärnkraft är att det är nödvändigt att begränsa koldioxidutsläppen. Sol - och vindkraft är bra, men måste kompletteras med stabil elproduktion som inte är beroende av vädret.

Dessutom behövs mer kärnkraft för att möta den växande efterfrågan på el i världen, enligt förespråkare. Både fordonsflottan och industrin går mot elektrifiering, och elförbrukningen ökar i många delar av världen. Men denna kärnkraft kommer att vara lösningen på klimatkrisen, inte alla är överens. En av de viktigaste invändningarna är den höga kostnaden.

Det är mycket snabbare och billigare att utöka sol-och vindkraft jämfört med kärnkraft. Det tar ett år att bygga ett solkraftverk.Enligt Thomas Kåberger, professor i industriell energipolitik vid Göteborg, kan byggandet av ett kärnkraftverk ta flera decennier och kosta 5-10 gånger mer. Kostnaden för el från sol-och vindkraft har sjunkit snabbt de senaste åren och förväntas fortsätta att minska.

Till exempel förväntar sig Internationella energimyndigheten att kostnaden för solpaneler, som redan är billigare än att skapa ny koleldad energi i många länder, kommer att minska med ytterligare 15-35 procent inom fem år. Enligt Thomas Kaberger leder prisloppet för förnybara energikällor till en avmattning i utbyggnaden av ny kärnkraft. Anledningen är ekonomin, säger han. Han avvisar också att kärnkraft kommer att behövas som basenergi och för att stabilisera elnätet mot fluktuationer orsakade av väder, beroende på typ av kraft.

När det är sol och vind kör du det för att det är billigast. Då kompletterar du det med flexibla produktionsmetoder som vattenkraft eller gaseldade kraftverk. Lagring av energi med batterier kan också hjälpa till att stabilisera elnätet. Till exempel finns det i södra Australien en stor med Litumjon-batterier. Den byggdes efter ett omfattande strömavbrott som inträffade i överskott, som användes för väte.

Ett annat sätt att lagra energi är att använda el från vind och sol för att göra väte. Flera sådana experimentanläggningar finns i Tyskland, där periodiskt mer förnybar el genereras än elnätet kan ta emot. Överskottsselen används sedan för att separera vatten för syre och väte i sådana elektrolysatorer.

Väte kan sedan användas som ett alternativ till naturgas för uppvärmning, inom industrin eller för drift av bränslecellfordon. Enligt Thomas Kaberger är detta en av de största förändringarna i energisystemet.