Dialekter och attityder
Finns det något samband mellan dialekt och köpvilja? Är vi mer benägna att försvaga plånboken, till exempel reklamfilmer på TV eller en telefonförsäljare i en handenhet, pratar om Norrland istället för Stockholm? Centrum för konsumentvetenskap i Göteborg och dialekt och Minnesarkivet för människor i Uppala har svårt att svara på denna fråga.
Ingen forskning har gjorts, enligt dialektforskaren Jenny Okvist, en svensk studie som visar att dialekter kan ha någon effekt på köparnas förmåga, både positiva och negativa. Det har dock gjorts en del vetenskapliga studier som visar vilka generella attityder vi ska ha till olika dialekter, säger hon, och de motsvarar vad rekryteringskonsulten säger.
Enligt Jenny Okvist har vi den mest negativa inställningen till dialekter som talas i södra och östra Sverige. Orsakerna till detta är många och komplexa, fortsätter hon. Och i sin tur handlar det ofta om fördomar som vi inte alltid är medvetna om. Husdjur och barn är inga bättre säljare Magnus Anshelm, dialekter och attityder är VD för Institutet för reklam-och Mediestatistik, IRM, har hört talas om sambandet mellan dialekter och köpbenägenheten.
Husdjur och barn är ett par exempel i reklam som ägnar mer uppmärksamhet, och dessa säljer ofta bättre med tiden. Men dialekterna har inte testats, det är jag säker på, och det är inte heller något som jag tror påverkar vår köpkraft. För att berätta en historia används fördomar dialekter och attityder enkelt: friskhet i Norrland, iver i Stockholm och sk Xxnne, ytligt dumt men trevligt i Göteborg, och så vidare.
I telemarketingbranschen? En dialekt i ett tv-program, i en populär tv-personlighet eller i en poplåt kan vara tillräckligt för att granska den dialekten. Relationsskillnader kan också variera i olika delar av landet. Till exempel är Norden mindre populär i Sk Xxne och sk Xxne, tillbaka mindre populär i Norrland än i resten av Sverige. Dessutom utvärderas dialekter i grannområden till sina egna ofta mer negativt, eftersom vi är lite mycket misstänksamma mot våra grannar.
Status och solidaritet. Det är också vanligt med en uppdelad inställning till din egen dialekt. Statusprincipen uppmuntrar oss att värdera och sträva efter en dialekt som talas av människor med hög status, men solidaritetsprincipen vill tvinga oss att följa den dialekt som talas av våra nära och kära. Statusen för dialekter har ökat idag, och det finns en ganska positiv bild av dialekter i media, men det har inte alltid varit fallet.
Dialekter hade en låg status under lång tid och var nästan förbjudna i media. Om någon talade på en dialekt i en äldre svensk film eller Bush, skulle det förmodligen vara för att visa att dialekter och attityder eller hon på något sätt är outbildad, dum eller okunnig. En dialekt som hade någon att skratta åt. I radio, TV och teater används endast standardsvenska. Det var först i tal med lokala inspelningar som radion långsamt började bli mer accepterad i media.
Idag har dialekter en högre status i vårt samhälle, och nu är dialektelement i media ganska vanliga. Det finns radio-och TV-program om dialekter, vi hör dialekt i reklam, film och musik, och det finns många sidor av olika slag på Internet som är skrivna på dialekt eller om dialekter. Numera har många dialekter och attityder programledare och nyhetsläsare i dialektuttalet av radio och TV också ofta en vanlig person från olika delar av landet att tala vid öppnandet av dokument och tävlingsprogram.
Fördomar i reklam, vilken typ av bild ger mediedialekter idag? Många gånger är detta en positiv bild; trots allt får dialekter äga rum i många sammanhang där de tidigare var förbjudna. Samtidigt används dialekten fortfarande ofta för ett lekfullt syfte, till exempel i reklamsammanhang. Reklamproducenter använder våra fördomar om små orter, Göteborgare, norrmän, gotlänningar, lagerlokaler eller spanare för att skapa effekter.
Ibland vill de ge extra självförtroende, men vanligtvis vill de fortfarande locka leenden och skratt. Hur påverkas vi av fördomar? Påverkas vi av fördomar om dynamiken i olika dialekter, som återspeglas till exempel i annonser och komediprogram på radio och TV?