Norska språket

Återigen har Norwegian gått in i en period av stora förändringar och förenklingar. Liknande förändringar har också skett på danska och svenska, så avstånden mellan dessa språk har inte ökat avsevärt. En viktig drivkraft i språkförändringarna under denna period var den inkluderade kontakten med de Haneiska handlarna, dvs. Nordtyskar och lågtyska.

Sist men inte minst talar vi om en ordbok som till stor del har ersatts. Detta förenklades när lågtyska redan var nära de skandinaviska språken på grund av deras gemensamma germanska ursprung och bristen på ett högtyskt ljudlandskap. Följaktligen separerades betydande delar av det lågtyska och norra ordförrådet. Till exempel är medborgare ett ord med låg kreditnivå, men Borg är Nordisk, riddare med låg tysk nivå, men ridning är Nordisk tysk, men både för och priser fanns tidigare på norska, och så vidare.

Således kunde skandinaver och Nordtyskar förstå varandra, men detta ledde till ett avstånd till de växande språken i Xnndo isländska och Farouese, och det skandinaviska Språkrådet var definitivt uppdelat. Det norska skriftspråket användes i de så kallade bondebreven, som mestadels var distriktsdokument från rättsväsendet. Ninorska Ivar Aasen byggde landets mål i mitten av seklet.

Från tal fick de flesta skandinaviska språkliga sorter en form som dagens Skandinaver i stor utsträckning kunde förstå. Detta stadium av det norska språket kallas Nynorska. Sedan gamla norska tider har det gamla monetära systemet försvagats kraftigt, även om vissa dialekter har behållit skillnaden mellan nominativ och dativ. Personliga pronomen, som på svenska, har behållit ett tvåvåningsbyggnadssystem som skiljer sig mellan dig och testet.

Före Ivar Aasens systematiska arbete studerade Jergen Thomassen Norsk grammatik under denna period. En teckning, oberoende av Endeel Vister, som är norska språket i en norsk bonde. Under föreställningen reste han runt i Norge och studerade dialekter. I ett försök att systematisera ett begagnat språk i tal anses han vara "uppfinnaren" av Ninorsk, som baserades på färdiga västnorska dialekter, ett skriftligt kompromissspråk som inte helt motsvarar någon särskild talad dialekt.

I år publicerade han en grammatik av den norska Folkesperg och kom till den norska språket Folkesprog. Detta arbete möttes med stor god vilja i den norska samtida, och han anses nu vara grundaren av norsk lingvistik. Det fanns inget standardspråk ännu, och därför var Aasen inte redo att slåss och försökte dramatisera frågan. Det första utkastet på ett standardiserat skriftspråk kom från Landsmaals vagn i Norge.

Den första riktiga storstriden utspelade sig när journalisten och poeten Aamnd Olavsson Vinje startade veckomagasinet D Xterlen, den första periodiska publikationen om ett nytt nationellt mål. Venstrapartiet tog upp denna fråga och blev ett mål motsvarande det danska skriftspråket, eller i en virvelvind, skriva och bogsera Almindelige, som det kallades i videon Stortinget.

Det första officiella juridiska brevet kom och presenterade den nödvändiga examen för det nationella ändamålet i Artium-examen. Dansk-norska [redigera Vikitext] Ludvig Kristensen Daa var en av dem som var i spetsen för kampen för det norska skriftspråket. Flickan läser dikten Welhaven och Ibsen associera Profsor Sigurd h XVI, läser slutet av dikten Ibsen år med reformationen och konsten att Trä ökade vikten av skriftspråk, och många av det skriftliga språket i Europa tog sin moderna form i arbetet med bibliska översättningar under denna tid.

Två standardskrivspråk har uppstått i Skandinavien, ett Svenska, baserat på dialekter i och runt Stockholm, och danska, baserat på dialekter runt ljud och Zeeland. I Norge befäste danskarna sin ställning. I tal har det ceremoniella språket i Norge utvecklats med skriftspråket som källa. Det skriftliga uttalet av det danska språket användes som predikan i kyrkor och senare i bekräftelsen av utbildning och skolor.

I skolorna fortsatte detta tills Stortinget beslutade att utbildning skulle ges i b Xvirnens egna ekrar, det vill säga på barnens eget talade språk. Utvecklingen började förmodligen under tal, men även i tal kan det fortfarande vara ett starkt dialektalt språk i detta så kallade vardagsspråk. Danska norska var mest lik Danska Under tal. Danska norska var ett Coin-språk, det vill säga en blandning mellan två ömsesidigt begripliga dialekter, men transplanterade till ett område där det skiljer sig från dialekterna som omger det.

Även om det också var känt bland tjänstemän som var intresserade av språket att norrmän kunde kallas sitt eget språk med lika rättigheter som danska och svenska, och även om Norska poeter har använt särskilt norska ord på det danska skriftspråket sedan mitten av seklet, är detta det första. I talet uttrycktes önskan om ett norskt skriftspråk.

Det började med Henrik Vergeland, som försvarade användningen av norska ord i poesi och folkinformation. Medan Wergeland var begränsad till lexikal uppdatering, spenderade först Ludwig Christensen Daa, och senare och i synnerhet Knud Knudsen, på sunda rättsprinciper efter inspiration från den danska Ortofoniska rörelsen. Den centrala frågan Var vilken dialekt som skulle ligga till grund för det uttryckta sättet att skriva.

Knudsen hävdade, liksom den högtidliga språk, eftersom ingen hade sin naturliga modersmål, och kom upp med principen om stiftelsen i ett skriftspråk på en permanent udtal Horde i den danska mund, med andra ord, den danska norska vardagsspråk fältet Knudsen var för en gradvis uppdatering i denna riktning, men det var inte så lätt att Han fick inte uppleva det själv.

Den första rättsliga reformen av skrivandet, baserat på dess principer, ägde rum under åren och grundade det som nu kallas bokmål. Därför kallas han fadern till bokens syfte. Moltke Mo har redan skrivit om det nationella målet som ett steg mot att hitta ett gemensamt språk som kan förena det norska folket i framtiden, och han stod bakom den första rättsliga reformen, där bland annat de mjuka konsonanterna B, D och G till stor del ersattes av de hårdare konsonanterna P, T och K, men det har också visat sig att plural Number-och preterite-förlängningarna ersattes med ändelser som lät mer Norska.

Dessa förändringar genomfördes relativt snabbt och etablerades på det populära språket i mitten av seklet. Efter utmaningen fick skolan ett fritt val av målform, där varje skola fick välja om de ville använda bokdiskar eller Nynorska i undervisningen. Bland anhängarna var tidningen Aftenposten en av de starkaste motståndarna till den officiella Co-Cord-politiken, och de började inte skriva med årets juridiska utarbetande förrän de berodde på förändringar i skollagstiftningen, frågan om namnet på Målformulären dök upp.

Svensken skiljer bland annat sin prosodi, som kan variera avsevärt mellan olika delar av dialekten. Läs mer om svenska språket kunskaper om svenska språket och svenska dialekter. Norska norska är ett Västskandinaviskt språk i den germanska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Det finns två skriftspråk: bokändamål och Ninorska.

Talat norska och talat svenska är ganska lätt att förstå sinsemellan; detta gäller även norska och danska, men lite mindre. I sin tur är de skrivna Norska specialbokmålen och de danska målen mycket lika. Norska talas av cirka 4,5 miljoner människor i Norge och cirka en miljon utanför landet. Danska är det officiella språket i Danmark och talas av cirka 5 miljoner danskar. Det talas också av cirka 60 personer i södra escape i Tyskland, där det har status som minoritetsspråk.

Danska har många dialekter som är mycket olika. Uttalet av de nationella dansarna ligger nära de dialekter som talas på Zeeland. Danska, som tillhör de östnordiska språken, är nära besläktat med svenska och norska. Skriven danska är lätt att förstå av både svenskar och norrmän, där cirka 90 procent av orden är igenkännliga med små stavningsskillnader.

Talade norska språket är ofta svårare att förstå för svenskar på grund av den snabba utvecklingen av uttal som ger, under tal. Faresar Faresa är ett västernorrländskt språk som talas av 80 personer, mestadels på Färöarna. Eftersom öarna hade ett officiellt språk