Hörselskadade barn

Barn och familjer behöver stöd och råd när det gäller språkutveckling, kommunikationsstrategier, tekniska lösningar för hörsel och mycket mer. De flesta föräldrar behöver också vägledning i samband med val av skolform och stöd kring barnets villkor i förskola och skola. Stöd hörselskadade barn hela vuxenlivet från tidig barndom och in i tonåren är det viktigt att familjen har ständig kontakt med hörselvård, hörselkontroll, andra uppföljnings-och rådgivningssamtal.

Inte bara hörselförändringar utan också förändringar i skolämnen och skolmiljö, fritidsintressen, familjesituation, hemmiljö, sommararbete och många andra hörselskadade barn som kan leda till förändringar i barnets behov. På detta sätt kan hörselvård ge familjestöd för att utöka en hörselrehabiliteringsorganisation, och innehållet varierar från region till region.

I flera regioner arbetar habiliteringen i team med olika yrkesgrupper som audioma, audionomer, psykologer, kuratorer, hörselterapeuter, specialpedagoger och logopeder. Följande stöd måste hittas: familjestöd: kunskap om hörselskador och dess konsekvenser, samhällets resurser, hjälpmedel, akustik, skoluniformer, skolbehov och mycket mer. Språkutveckling-Audiverbal Therapy AVT, ett spel med teckenspråkstestning och hörapparatsanpassning, cochleaimplantat CI och olika hörapparater för hem och skola Specialpedagogiska insatser i familjen och förskolorna i skolfrågor.

Möten med möjlighet att träffa andra hörselskadade och döva, både barn och vuxna. Teckenspråk för förskolebarn erbjuds inte i alla regioner, Alla barn behöver inte alla ansträngningar, men det är viktigt att rehabiliteringen har tillgång till olika färdigheter och olika stöd. Vaccinationer är en viktig del av förebyggande hörsel. Pneumokock-och mobbningsvaccin mot sjukdomen förhindrar nya fall av dövhet, och immunitet mot röda hundar är viktigt för att förhindra fostrets hörselskador under framtida graviditet.

Tillgänglighet och kontinuitet i behandlingen av akuta och kroniska öroninfektioner i öppenvården förhindrar också hörselskador. Vid fyra års ålder utförs hörselkontroll genom att spela audiometri. Den förutbestämda ljudnivån och frekvenserna att mäta är likartade över hela landet, och hänvisningskriterier finns tillgängliga för vidare studier av hörselvård [20].

Avrättningen gick från en stor variation till en nationell konsensus där endast ett par regioner fortfarande var utanför. Antalet barn med hörselnedsättning som fångas under fyra års kontroll undersöks inte, men det är känt att ungefär hälften av barn med hörselnedsättning upptäcks efter neonatalperioden. Därför är upprepad hörselövervakning nödvändig under uppfostran av ett barn [21, 22].

Barnets språkutveckling observeras regelbundet i BVC, och efter 2,5-3 år utförs språkscreening [23]. Avvikelser från de etablerade stadierna i utvecklingen av ett hörselskadade barns språk bör alltid orsaka en ytterligare Hörselundersökning. Detta är inte minst för barn med allmänna utvecklingsförseningar, som ofta inte kan bidra till rutinmässig hörselscreening och måste undersökas i hörselvården.

Skolhälsovården tillhandahålls av kommunerna, som själva bestämmer graden av hörselprovning. En skolhälsoenkät om svaret på kommunerna i landet på 78 procent visade att barns hörselscreening genomfördes i en klar majoritet av kommunerna [24], i de flesta fall i förskoleklassen, följt av första klass. Figur 2. Förändringen i de testade frekvenserna, den lägsta testade ljudnivån och remissförfarandet var stor, som det var tidigare i den fyraåriga kontrollen.

Det finns ingen information om i vilken utsträckning hörselscreening genomförs i friskolor, där cirka 15 procent av barnen i Sverige studerar. Nationella riktlinjer för hörselprovning i skolan ska öka möjligheterna till jämlik vård och förenklade rutiner. Ljudmiljöns betydelse för att utforska ökad medvetenhet om ljudmiljöns stora betydelse för kognitiva funktioner, inlärning, trötthet och välbefinnande som behövs både i skolan och i samhället som helhet [25].

Sådan medvetenhet gynnar inte bara barn som är mottagliga för hörsel, men också de vanliga rykten om barn och skolpersonal. Barn med hörselnedsättning har särskilda behov av hörselteknik och pedagogiskt stöd i förskola och skola. Hörselnedsättning påverkar barn i socialt utsatta miljöer särskilt flitigt, särskilt om vuxenstöd är otillräckligt. Hos barn med flera funktionsnedsättningar har barnet begränsade möjligheter att kompensera för hörselnedsättning med andra förmågor, och fokus kan ligga på att behandla andra sjukdomar eller svårigheter.

Av dessa skäl är barnets allmänna hälsa, liksom problem med klass-och kulturfrågor, mycket relevant när det gäller att uppmärksamma hörselproblem. Registret över kvaliteten på hörselnedsättning hos hörselskadade barn registret över kvaliteten på hörselnedsättning hos barn startades i tal, men rapporteringen var tidigare begränsad till vissa hörapparater.

Under de senaste åren har registret reviderats och en ny version har lanserats. Graden av hörselnedsättning bedöms i båda öronen och bedöms utifrån den modifierade WHO-klassificeringen [27]. Hörselrehabiliteringsinsatser uppskattas lika för alla barn med hörselnedsättning. Placeringen av registret har en huvuddel som följer alla barn med hörselnedsättning och en särskild del som följer barn som arbetar med ett kokainimplantat Figur 3.

Registret anger åldern för diagnos av hörsel och åldern för att starta ett hörapparat [28 ] Alla barn med hörselnedsättning följer i förhållande till utvecklingen av kommunikation av tal eller teckenspråk. Utvecklingen av talspråk bedöms med hjälp av språktest. Det finns inte tillräckligt med beprövade testmetoder för teckenspråk. Medicinska orsaker till hörselskador, både genetiska och förvärvade, samt öronutveckling.

Dessutom har barnet andra funktionshinder som autism, CP-skada eller synskada. Syftet med registret syftet med kvalitetsregistret är att tillhandahålla kvalitetsvård för barn med bestående hörselskador och att ta reda på om vården är likvärdig när det gäller tillgång till föräldrautbildning och hörselteknik. Resultatet av vårdinsatserna kommer att bedömas med hjälp av indikatorer som belyser användningen av hörapparater, språkutveckling och tidpunkten för vården.

Anmälningsenheter i Sverige finns det 27 lyssnande barnlag i Sverige vars uppgift är att fånga barn med hörselnedsättning. I år ryktas 67 procent av laget vara registrerade på listan, och antalet nyregistrerade barn har ökat avsevärt. Registret för kvaliteten på hörselnedsättning hos barn arbetar aktivt för att sprida kunskap, och jag erbjöds utbildning för 16 regioner i landet.

Målet är att uppnå nationell täckning. Därför har vi rykteskontroll i Sverige flera gånger under uppfostran av ett barn med hög täckning, till stor del på grund av barnets välfungerande sjukvård.