Köttproduktion hållbar utveckling

Nedan följer den direkta konsumtionen av köttprodukter per person: 49,2 kg kyldes och fryst kött 18,1 kg frystes och behåller 8,6 kg frysta produkter som innehåller kött. Jordbruksverkets statistikdatabas är den direkta konsumtionen av kokt kött. Livsmedelsverket genomför regelbundet en rikstäckande undersökning av matvanor som heter Riksmaten.

National foods rapporterar skillnader mellan grupper i samhället, såsom män köttproduktion hållbar utveckling kvinnor eller ungdomar och vuxna. Den senaste översynen av vuxna matvanor visar den genomsnittliga köttkonsumtionen för vuxna män och kvinnor på 40,3 kg per person per år eller gram per person per vecka. Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv, medan det inte skiljer sig från att konsumera kyckling.

För kött beräknar Livsmedelsverket också mängden rå köttkonsumtion före tillagning. Enligt uppskattningar från Livsmedelsverket, de som deltog i rapporten att de äter något mindre kött än de faktiskt gör, så kallas de under rapporten, och därför sätter de en viss räkning från kokt vikt till råvikt. Förlusten av vätska mellan råvikten och den färdiga måltiden ingår också i uppräkningen.

Efter överföringen av Livsmedelsverket sjunker siffran med 40,3 kg till 50-55 kg. I beräkningar gjorda av jordbruksrådet antas att nivån på obearbetad vikt är 52,5 kg per person och år, det vill säga mängden från 50 till 55 kg. Denna siffra är faktiskt av mindre betydelse i vårt resonemang om köttkonsumtion.; Först och främst är det intressant vad vi faktiskt äter.

Utifrån våra egna beräkningar har vi kommit fram till att en bra tumregel är att den faktiska förbrukningen är något mindre än hälften av den totala förbrukningen, vilket skulle motsvara 36,5 kg per person. Man bör komma ihåg att köttkonsumtionen varierar mellan människor, att våra beräkningar visar riksgenomsnittet och att den köttproduktion hållbar utveckling maten är en undersökning utförd av ett par tusen konsumenter.

Många missförstånd om vår köttkonsumtion, eftersom det finns siffror och statistik för olika nivåer av köttkonsumtion, kommer att vara lätta att förstå när de används.

Det finns ingen officiell siffra på hur stor den verkliga köttkonsumtionen är, men det är Livsmedelsverkets vana och Jordbruksverkets beräkningar som kan representera vår verkliga köttkonsumtion. Vi har utformat en femstegs stegefigur för att illustrera vår köttkonsumtion. En slutsats är att svenskarnas konsumtion av rött kött i genomsnitt per gram per vecka, vilket är 2 köttproduktion hållbar utveckling högre än dagens kostråd.

Den genomsnittliga miljön döljer ett brett utbud av köttkonsumtion, med vissa människor som inte äter kött alls, medan andra äter betydligt mer än genomsnittet gram per vecka. I beräkningen indexerade vi resultatet från matvaneundersökningen baserat på hur den totala köttkonsumtionen har utvecklats sedan dess. Svensk total köttkonsumtion i ett internationellt perspektiv internationella jämförelser baseras på både total slaktviktsekvivalent och försäljning i detaljhandelsskalan, RWE.

EU-kommissionen tar fram statistik över den totala köttkonsumtionen i EU. Svensken äter mer nötkött, men mindre fläsk och fjäderfä än den genomsnittliga EU-medborgaren. Om vi jämför genomsnittet för olika länder i världen är skillnaderna stora. Det mått på svensk konkurrenskraft och leveransförmåga som ges nedan visar att den svenska köttmarknadsandelen, det vi också kallar självförsörjning eller leveransförmåga, har minskat mer eller mindre för alla köttfläckar sedan de kom in i EU.

HPP, en innovativ metod för kallpasteurisering, innehåller idag viss mellanlagring av fryst kött för att jämna ut geografiska och säsongsvariationer i efterfrågan. Detta har skapat ett nytt samarbete mellan tillverkare och leverantörer av logistiklösningar. Därför innehåller det nya forskningsprojektet representanter inom dessa områden. Emil är docent i industriell ekonomi och Management vid Blaking University of Technology och kommer att leda forskning om processekonomi och konsumentförståelse.

Emil är även docent i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad. I forskningsprojektet ingår också HPP Nordic, ett företag som tillhandahåller en innovativ metod för att upprätthålla högt tryck, så att HPP, kallad en livsmedelsprodukt. Denna metod hoppas kunna lösa vissa problem. Det motsvarar den typ av produkter som är säsongsbetonade och har betydligt köttproduktion hållbar utveckling efterfrågan under hela året.

Genom att systematiskt optimera produktionsflödet och smart tillämpning av HPP-teknik i förhållande till frysning och upptining hoppas forskarna på både miljöfördelar och kostnadsbesparingar.