Vad menas med sociala strukturer

Socialisering är den process genom vilken en individ internaliserar och anpassar sig till de normer, värderingar och beteenden som är karakteristiska för deras sociala miljö. Genom socialisering lär vi oss de grundläggande koderna och reglerna för vårt samhälle. Som spädbarn och barn assimilerar vi normer för beteende, språk och sociala interaktioner från våra föräldrar, familjer och nära samhällen.

Vi accepterar deras förväntningar och värderingar och blir sedan en del av vårt sätt att se och förstå världen.

Vi kan till exempel se hur könsroller formar våra sociala strukturer genom socialisering. Genom att tillämpa olika förväntningar och normer för pojkar och flickor från tidig ålder bidrar samhället till att skapa och upprätthålla könsbaserade sociala strukturer. Dessa strukturer kan sedan påverka hur vi beter oss, vilka vad menas med sociala strukturer vi väljer och vilka förväntningar vi och andra har.

Institutioner och organisatoriskt inflytande: Reglerna som formar våra liv förutom socialisering spelar institutioner och organisatoriska influenser en central roll i skapandet av sociala strukturer. Institutioner är formella och informella regleringssystem som är organiserade kring specifika aspekter av samhället, såsom politik, ekonomi, utbildning och religion. Dessa institutioner definierar och genomför regler och förordningar, som i sin tur formar våra sociala strukturer.

Lagstiftning och rättssystem kan till exempel spela en avgörande roll för att skapa och upprätthålla sociala strukturer relaterade till ägande, rättvisa och ordning. Ekonomiska institutioner kan skapa och forma sociala strukturer genom att definiera ekonomiska klasser, arbetsförhållanden och resursallokering. Vårt utbildningssystem är också en viktig institution som kännetecknar våra sociala strukturer.

Genom skol-och utbildningsnormer och värderingar studerar vi inte bara akademisk kunskap utan också sociala normer och beteenden som påverkar våra liv, interaktioner och möjligheter. Ändra sociala strukturer en av de mest kraftfulla mekanismerna för att förändra sociala strukturer är sociala rörelser och aktivism. De bildar en ljus impuls i ett samhälle där människor kommer att kämpa för förändring och utmana befintliga strukturer.

Sociala rörelser kan uppstå som svar på ojämlikhet, orättvisa eller brist på representation i samhället. Genom kollektiv handling och organisation kan dessa rörelser utmana rådande normer och driva förändring. De kan mobilisera människor, sprida medvetenhet och påverka den allmänna opinionen, vilket i sin tur kan leda till politisk, social och kulturell förändring.

Dessa rörelser utmanade rådande normer och ändrade lagstiftning som bidrog till att skapa mer rättvisa och jämlika samhällen. Globalisering och teknisk utveckling: världen i förändring i dagens snabbt föränderliga värld spelar globalisering och teknisk utveckling en avgörande roll i omvandlingen av sociala strukturer. Globaliseringen har förändrat vårt sätt att förstå och uppleva samhället och skapat ett ökat globalt sammanhang och interaktion mellan olika kulturer, ekonomier och samhällen.

Tack vare globaliseringens inflytande ser vi hur samhällsstrukturer påverkas av tankar, information och resurser som sprids över nationsgränserna. Detta kan leda till en omvärdering av traditionella normer och värderingar, samt öppna nya perspektiv och möjligheter. Den tekniska utvecklingen, särskilt inom området digital och kommunikationsteknik, har också revolutionerat hur sociala strukturer skapas och förändras.

Genom sociala medier och nätverk har människor fått en plattform för att uttrycka sina åsikter, organisera och påverka den offentliga debatten. Detta möjliggjorde snabbare spridning av information och gav röster till marginaliserade grupper som tidigare kanske inte hade en plattform. Dessa globala och tekniska förändringar skapar nya möjligheter och utmaningar för sociala strukturer.

Även om de kan främja anpassning och inkludering kan de också leda till nya ojämlikheter och konflikter. Genom att förstå och reagera på dessa förändringar kan vi arbeta för mer rättvisa och hållbara sociala strukturer i vår föränderliga värld. Diskussion och slutsats under vår resa genom världen av sociala strukturer har vi dykt upp i teorier som förklarar deras existens och funktioner.

Strukturalism och funktionell teori har visat oss hur sociala strukturer fungerar som osynliga trådar som binder samhället samman och upprätthåller dess stabilitet. Kvantitativ kontra kvalitativ sociologi. Kvantitativ sociologi behandlar vanligtvis mänskligt beteende i antal.Undersökningar med stora volymer deltagare sammanställs i statistiska data och analyseras för att hitta mönster i mänskligt beteende.

Kvalitativ sociologi fokuserar på djup, inte bredd. Den kvalitativa metoden använder djupintervjuer, fokusgrupper och böcker om innehållsanalys, tidningar, tv-program, och för att dra en hård linje mellan kvantitativ och kvalitativ sociologi kan det vara vilseledande. Det första steget i all forskning är att utveckla en teori och testbara hypoteser.

Även om vissa människor börjar analysera data utan att kontrollera teorier[10], börjar de flesta med teori och samlar sedan in data för att testa den teorin. Endast i det andra steget, i data, skiljer sig de två perspektiven. Kvantitativ sociologi fokuserar på de siffror som representerar föremålet för forskning. Kvalitativ sociologi fokuserar på de tankar som finns i diskurser och retorik av forskningsobjekten.

Sociologi och samhällsvetenskap [redigera] Samhällsvetenskap använder vetenskapliga metoder för att studera mänskliga delar av världen, Psykologi utforskar det mänskliga sinnet och mänskligt beteende på mikron nivå, sociologi utforskar mänskliga samhällen, statsvetenskap utforskar styrningen av grupper och länder, Media Studia utforskar olika diskurser nedströms genom media, Ekonomi fokuserar på produktion och distribution av rikedom i samhället, och socialt arbete är användningen av kunskap från samhällsvetenskaperna i samhället.

Samhällsvetenskaperna skiljer sig från humaniora i hur de fokuserar på vetenskapliga metoder och hårda bevis. Utvecklingen av samhällsvetenskap [Redigera] i gamla filosofier, det fanns ingen skillnad mellan, till exempel, matematik och studier av Historia, Poesi eller politik. Det var först med utvecklingen av matematiska bevis som skillnaden mellan vetenskaplig forskning och humaniora eller liberal konst uppstod.

Följaktligen kunde Aristoteles studera planeternas rörelser och poesi med samma metoder och blandade geometriska data från Platon med sin demonstration av inneboende mänsklig-medfödd kunskap. Till exempel har denna jämlikhet av vetenskap levt länge, till exempel hävdade Thomas Hobbes att vetenskapliga ramar kan skapas genom deduktivt resonemang baserat på accepterade sanningar.

Hobbes bok Leviathan var en vetenskaplig beskrivning av republikansk politik. Årtionden efter boken revolutionerade vetenskaperna vetenskapen, särskilt Isaac Newtons arbete inom fysik, och förändrade vad menas med sociala strukturer för vad som uppfattades som vetenskapligt. Även om Newton bara var en frontfigur för en växande trend, bör det betonas hur Newton såg matematik som ett resultat av verkligheten oavsett betraktaren och deras egna regler.

För moderna filosofer kan matematiska beskrivningar av filosofiska ideal ses som bevis på mänskliga naturliga relationer: samma lagar var naturliga och andliga. Både Blythe, som Blythe, och Gottfried Leibniz och Johannes Kepler använde matematik för att direkt beskriva mänskligt beteende. Pascal utvecklade en rationell inställning till Guds existens, Leibniz utvecklade binära beräkningar och Kepler förklarade hur änglar kontrollerade planeternas rörelser.

Detta har också lett till att andra forskningsdiscipliner börjar uttrycka tankar i form av matematiska relationer, vanligen kallade lagar. I slutet av talet blev försök att förklara mänskligt beteende genom ekvationer vanligare. Under denna tid började bland annat lagarna om filologi, ett försök att visa ljudförändringar på språket. I början av talet var det förändringar i vetenskap, statistik och sannolikhetsteori utvecklade så att de ansågs vetenskapliga, vilket ledde till konstant användning av statik inom samhällsvetenskapen, liksom i andra vetenskapliga discipliner.

De första tänkarna som försökte kombinera vetenskaplig forskning med forskning om mänskliga relationer var Sigmund Freud i Österrike och William James i USA. Freuds teorier om sinnets funktioner och James arbete inom experimentell psykologi var av stor betydelse för dem som kom efter det.En av de mest övertygande förespråkarna för den vetenskapliga behandlingen av psykologi var John Dewey, som han började på samma sätt som Marx med ett försök att anpassa idealism och hegelsk logik och logik för experimentell vetenskap, till exempel i sin psykologi var dock först när han lämnade Hegels konstruktion och gick med Amerikansk pragmatism, att han lyckades formulera sin utbildning i tre stadier av forskningsprocesser: En problematisk situation där konventionella lösningar inte har tillräcklig isolering av data och undersökningsfakta är empirisk reflektionstestning, som uppstod baserat på data, till exempel med alltmer dominerande tankar om kvantitativa mätningar inom naturvetenskapen, den berömda maxim av Lord Rutherford att alla kunskap som inte kunde mätas i antal inom humaniora och samhällsvetenskap.

Sociologi idag [redigera] även sociologi kommer från Comtes vision om en forskningsdisciplin som skulle överträffa alla andra vetenskapliga områden, så det var inte den typen av sociologi.