Lärarna bryr sig inte

I sin studie följde Annika Lilja genom omfattande klassrumsobservationer fem grundskolelärare i deras arbete med elever och hur de etableras i specifika termer, som grund för delaktighet i traditionellt skolarbete och som ett Grundpussel för ett bra skolresultat. Studentförtroende är vad du vinner som lärare. - Jag forskar på hur, säger Annika Lilja.

Hennes resultat visar att lärare spenderar mycket tid och engagemang för att bygga förtroendefulla relationer med sina elever. Det visar också att barn och ungdomar som går i skolan inte i första hand är elever i objektiv eller allmän mening. Var och en av eleverna accepteras av lärarna i deras specifika termer. - Det kan förstås verka som en fråga, men i debatter om skola, lärande och undervisning ses eleverna ofta som opersonliga föremål, som hjärnor, som ligger på skolbänken, och inte som ämnen, enligt dem, säger Annika Lilja.

Studien visar hur lärare försöker ta hänsyn till elevernas olika behov, som inte lärarna bryr sig inte är direkt relaterade till innehållet i undervisningen. Detta kan lärarna bryr sig inte exempel inkludera behovet av mat, rörelse, uppmärksamhet eller komfort, det vill säga inte bara att eleverna ska trivas i skolan och känna sig kompetenta. Det faktum att lärare skapar ett förtroendefullt förhållande med sina elever ger eleverna möjlighet att lära sig det avsedda innehållet.

När de har tagits emot och sett av läraren verkar det som att koncentrera sig på skolarbetet. Förutom att lärare tar hand om eleverna och lyssnar på dem sätter de gränser och möter studentresistens som ett exempel på att arbeta med förtroende. Texten utvecklas vid universitetet eller universitetet på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om forskningsresultat i flera välkända studier de senaste åren har lärarens viktiga roll betonats.

Studierna var både kvantitativa och kvalitativa. Ett exempel på det första är John Hatties stora undervisning i metastil, där han beräknade effekterna av olika faktorer på elevernas lärande. Även om han ignorerar viktiga aspekter som studenternas socioekonomiska erfarenhet, är det uppenbart att läraren spelar en nyckelroll i elevernas utbildning. Från Sverige skrev Jan Hokansson och Daniel Sandberg en genomgång av både kvantitativ och kvalitativ didaktisk forskning och kom till samma slutsats.

De, som Hetty, påpekar att detta inte räcker för att vara kunnig om ditt ämne som lärare. Det är ännu viktigare att läraren kan skapa motivation och engagemang. Studentengagemangsutbildning är något som intresserar forskaren och före detta specialpedagogen och läraren Helena Andersson. Som specialist på gymnasiet kände hon att elever som behövde stöd inte fick hjälp i tid, vilket tvingade dem att avbryta sina studier.

I en tidigare studie av gymnasieelever som inte slutförde grundskolan drog hon slutsatsen att den största orsaken till deras misslyckande var brist på engagemang. Därför är Andersson intresserad av att ta reda på hur det var med elevernas engagemang i grundskolan. Hon studerar detta vid avhandlingsmöten där vi sågs: en studie av studentdeltagande på skolan som hon doktorerade i December.

Det finns mycket forskning om elevernas delaktighet, men det är ovanligt att börja med elevernas egna tankar och ideer, något som Andersson fastade på. För att uppnå målet antar den både kvantitativa och kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes en studie där närmare elever i sjunde klass fick tala om frågor om vad fördelarna med deras engagemang för skolan var. Två klasser gjordes från enkätsvar där engagemanget var mycket högt.

För att förstå de aspekter som utvecklade engagemanget lät Andersson eleverna skriva reflektioner och intervjuade lärare och elever. I tredje divisionen fick grundskolestudenter i olika åldrar reflektera skriftligt om upplevelsen lärarna bryr sig inte sin inlärningsmiljö, det vill säga i skolmiljön stannar eleverna före och efter lektionerna. Ett antal studentintervjuer genomfördes också, både individuellt och i grupp.

Samverkan och systematiska lyssnarnycklar för högt engagemang Andersson drar slutsatsen att de allra flesta elever i studien är delaktiga i skolarbetet. Men dessa två efterföljande och tredimensionella delstudier visar att det fortfarande finns studenter med olika erfarenheter. Tyvärr trodde nästan hälften av eleverna att lärare mest brydde sig om dem som studenter. Dessutom trodde nästan hälften av eleverna inte att de fick delta och bestämma.

Många elever uttrycker sin vilja att få sina röster hörda i större utsträckning. När de får detta ökar graden av kontroll över sitt eget lärande. Enligt Andersson kan detta få konsekvenser eftersom engagerade och engagerade studenter tar pauser från sina studier i mindre utsträckning än andra. Resultaten av studien bör vara av intresse för skolan.Sist men inte minst är vikten av att lyssna på eleverna något som skolan måste acceptera.

Vi måste systematisera lyssnandet och ta det eleverna säger på allvar, tycker Andersson och fortsätter: - Vi behöver också hitta former för att locka elever till exempel att arbeta med skolutveckling, men också att arbeta med lektionsplanering. Att vara lite kreativ lärarna bryr sig inte Djärv är inte alltid lätt. Men då är det viktigt att lärare, övrig personal och skolledning samverkar på skolan.

De tre centrala aspekterna av studentengagemang, baserat på tre delstudenter, avslöjade Andersson identifierade tre aspekter som är särskilt viktiga för att använda studenter att lära sig. För det första är kvaliteten på utbildningen viktig. De bästa fungerande lärarna har inte bara goda ämneskunskaper utan också välutvecklad kompetens i relationer. Andersson förklarar det så här : - att de tar hand om sina elever både ur vård-och utbildningsaspekten.