Hur vi talar bedöms av omgivningen

Vi pratar, beskriver, berättar, förklarar, argumenterar, reflekterar i alla möjliga forum - på Internet, via SMS och sociala nätverk, i skolan och så vidare. I ett språkligt sammanhang etablerar och utvecklar vi kunskap, värderingar och uppfattningar. Det blir också allt viktigare att barn ges möjlighet att bli en del av rika språkliga sammanhang. I avsnittet i läroplanen om utveckling och lärande 2.

När vi pratar om språk tänker vi vanligtvis på talat, verbalt språk. Men även de som inte har ett verbalt språk kan kommunicera. De yngsta barnen kommunicerar med gester, rörelser och utseende. Andra uttryckssätt kan hur vi talar bedöms av omgivningen musik, dans och teater, där barn som annars skulle ha svårt att uttrycka sig kan säga eller göra saker som de inte kan uttrycka i tal.

Det kan också vara ett sätt att uttrycka sig för dem som har förmågan men inte modet att tala. Att läsa och skriva är andra sätt att uttrycka sig språkligt. I förskolan är det vanligt att man, som ett hur vi talar bedöms av omgivningen i en Facebook-konversation, använder ord och bilder för att klargöra något. Båda är att påminna dig om något, till exempel var något ska stå, hur man gör när man ska tvätta händerna efter att ha gått på toaletten eller hur länge du kan vara i konstruktion samtidigt.

Förskolan kommer att erbjuda rika språkmiljöer som innehåller både tal och skrift. Barn ska träffas med bilder för vuxna som är glada och glada att prata med barn och ge dem sitt talutrymme. Som vuxen bör du också aktivt lyssna och verkligen anta att barn har något att säga. Ett sätt att utöka barns ordförråd är att läsa och prata om sagor.

Och Tänj både tanke och fantasi genom att berätta och låta barn berätta sina egna historier. Maria Hamer skriver i boken Hirror i förskolan att många av de tankar och funderingar som barn möter i litteraturens värld. Med hjälp av litteraturen kan vi fånga och bearbeta barns tankar och tankar om livet, oss själva och deras omgivning. I en rik textmiljö möter barn också skriftspråk.

Varför är det så viktigt att bevara Älvdalen, andra språk och dialekter? Vad händer om språket försvinner? Förlusten av ett språk innebär också att en del av dess identitet och sociala tillhörighet går förlorad, som relationer med människor i samma åldersgrupp, men också med människor från andra generationer, förklarar Yair Sapir, en senior svensklärare som fick xnxvdals-by XNN Language Award i sommar för sina ansträngningar på river Valley.

Allt detta går också förlorat om språket dör. Dessutom innebär ett flerspråkigt samhälle att vi har flera sätt att se och uppfatta världen på och fler platser där innovativa evenemang hålls. Ett samhälle som har ett visst språk behöver alltid nya berättelser, musik och kultur på sitt eget språk.

Vilka är de största utmaningarna för gallring av dialekter och språk? Tidigare var de begränsade till samhället i din egen by eller församling. Idag har vi sociala nätverk som sträcker sig över hela landet och runt om i världen med hjälp av digitala resurser. Men det finns också motreaktioner mot globaliseringen. Många människor letar efter rötter, och i Europa fick vi Europarådets stadga om regionala språk och minoritetsspråk, vilket gör att även språkliga minoriteter i nationella stater kan känna igen och utvecklas vidare, säger Yair och fortsätter.

Yair uppskattar att av de cirka 7 språk vi har idag försvinner ungefär hälften efter hundra år om ingenting görs för att bevara dem, konstaterar han. I Sverige är alla traditionella svenska dialekter hotade, liksom Sveriges fem Samiska språk. Vuxna som kommunicerar med barn bör bli experter på språk. Kortfristiga investeringar i mellangenerationen i Enar i Finland-tvingade bara utan bedövningsmedel att starta alla generationer igen och liknande ambitioner som vi har med hjälp av xnxlvdalskan.